onsdag 27 november 2013

Mopedtur till paradiset.

Det har inte hänt så mycket mer än vanligt. Vi har bränt runt med mopederna, kikat på lite allt möjligt, bla Black Sand Beach vilket var vad det låter som ; en strand med mörk sand. Bästa stället hittade vi i "skogen", det var vattenfall och klippor att hoppa ifrån.
Ett gäng apor som skrämmer livet ur oss (eller mig i alla fall), på en av badplatserna. Men enligt lokalbefolkningen är aporna mer rädda för oss än vad vi är för dem.
Mer spännande än så blir det inte, nu är det käk som gäller. Trött som bara fan, rätt logiskt med tanke på värmen, badandet och körandet.

söndag 24 november 2013

Äventyrssöndag

Vaknade upp bakfull, i vanlig ordning. Varför? Jo för att vi var på Sun bar igår. Det var helt ok, mycket folk och bra musik. Musiken bestod av diverse rock och pop, framfört av ett lokalt (?) coverband. Efter ett gäng öl släpade vi oss till Donken och åt alldeles för mycket mat, som vanligt. Magsmärtorna tilltog rejält efter min sista burgare med strips, och det var såklart beställning nummer två och var endast pga cravings. Jag tog mig så småningom hem och skulle sova, men jag hann inte vara hemma överdrivet länge innan Pontus, Louise och våra vänner kom hem. Dom skulle sova hos oss, för deras nyckel var borta. Så helt plötsligt var vi 6 pers o vårt lilla rum, men det funkade det också.

Vi funderade ett tag på vad som skulle ske under dagen så efter ett tag bestämde vi oss för att hyra mopeder. Så vi drog iväg, 6 pers och tre moppar.

Vi åkte till någon form av bergskedja med vattenfall och bassänger. Riktigt skönt badvatten, så där blev vi kvar ett tag och lekte. "Bergsklättring" I forsande vatten, riktigt roligt med andra ord.

Sen drog vi till en by med en bergsbana som skulle ta oss upp på Mount Machinchang. Självklart hamnade vi i en till synes oändlig kö.

Väl i "buren" gjorde höjdrädslan sig påmind. Skakigt, högt och till viss del väldigt brant. Att flera av oss hade höjdskräck gjorde inte saken bättre.

Uppe på höjden var du väl snyggt, men vet inte riktigt om det var värt väntan, men å andra sidan, hade jag inte åkt dit så hade jag självklart trott att jag missat något fantastiskt.

När det började närma sig kväller och mörker åkte vi tillbaka mot vårt hem, men det blev pitstop för käk och sedan 6D-bio. Bion var en berg-och-dalbana bland spindlar och knasiga prylar.

Nu är vi mätta och belåtna, så vi avslutar kvällen med kortspel.

tisdag 19 november 2013

Langkawi

Igår morse, (tisdag) kom vi äntligen fram till Langkawi, efter en helt värdelös resa. Det verkar helt klart som att rasism är en vida utbredd filosofi inom bussnäringen. Vi får alltid sitta längst bak i bussen och dessa stolar går inte att fälla ryggstöden på, för bakom ligger andrechauffören och sover.
Detta innebär alltså 10-15 timmar i upprätt läge. Det säger sig självt hur man mår efter en sån resa..

När vi väl kom till ön, efter en båtresa på någon timme, tog vi en taxi och åkte till "Longbeach", vilket vi insett är helt fel. Vi är i Kampung Lubok Buaya, enligt Google Earth..

Vi är mer eller mindre förkylda alla tre, vilket vi beskyller bussresorna för. Dom kör stenhårt på att ha ACn på lägsta möjliga temperatur och man kan inte stänga av fläkten i taket.

Tillbaka till gårdagen : det var riktigt varmt och soligt, så vi spenderade dagen på stranden. Rätt händelselös dag i övrigt, vilket var riktigt skönt eftersom alla tre var slitna efter resan. Vi tog helt sonika en välförtjänt vilodag.

Igårkväll var både Pontus och Louise (supersweet.blogg.se) slitna pga förkylning, så jag satt ute på altanen och drack lite whiskey och snackade med grannarna.

Nu är det onsdag morgon och klockan närmar sig 10. Frukosten är avklarad men vädret är lite tråkigt, vilket det tydligen är varje morgon, så nu blir det lite chill i någon timme, kanske leta upp en laptop jag kan köpa (om det finns någon billig).

Over and out!


(bilden är tagen 10.06..)

söndag 17 november 2013

En öde ö.

Nu har vi varit på Perhentian i två dagar. Vi sökte efter en lugn plats att ta igen oss på ett tag, vilket vi definitivt fick. Vi blev varnade på vägen hit av The locals, de sa att det var VÄLDIGT lugnt här och att det knappt var några människor på ön. Toppen, tänkte vi! Dit åker vi och vilar oss i några dagar.

När vi väl kom hit, efter buss - och båttur på ett antal timmar, insåg vi ganska omgående vad varningarna grundades på. Det var i princip stendött!

Vad som finns här är lite personal, ett par och någon ensam stackars tjej. Jag kan ha missat att räkna med någon..

Det finns ingen öl, en restaurang med en till 90% struken meny, ett överflöd av myggor och lite ödlor...

Det var allt. Nu är det sovdags! Mer uppdatering imorgon kanske.

onsdag 13 november 2013

Onsdag, höghöjdsbana med höjdskräck.

Idag åkte vi till ett "äventyrsland". Linbanor, stockar i luften med mera. Riktigt roliga aktiviteter. Jag fick tyvärr en fullständig blockad i skallen när jag skulle ner ifrån ett träd. Jag vågade helt enkelt inte släppa. Han som jobbade på stationen blev förbannad, Pontus och Louise stod och skrattade... Riktigt festligt.

Något mer spektakulärt än det hände väl inte. Men allt kändes otroligt jobbigt i värmen och fukten.

Pontus och Louise klarade helt klart höjderna bättre än mig. Tror inte man kan "träna bort" höjdskräck, det är nog bara det att man lär sig att leva med det.

Ett stort minus på anläggningen var att det var väldigt mycket folk, så köerna var väl inte roligaste. Men vi tog oss igenom och alla överlevde. :D

Nu är det dusch, rast och vila på stället som gäller. Sedan blir det käk och bokning av resa ifrån det här stället. Var? Jag har beslutsångest, känns som att Langkawi blir nästa mål, kanske med några delmål innan dess, det visar sig... 

http://supersweet.blogg.se


tisdag 12 november 2013

Segstartad som vanligt..

Vaknade som vanligt vid 11 eller 12, minns inte för sedan dess har vi ätit "frukost", förlängt hyran på mopparna och kollat på film. Händelserik dag med andra ord.

Planen nu är att åka iväg och titta runt lite igen, vi har ju inte så mycket annat att göra. Klockan är 16.26 så dagen är ändå snart över. Känns skönt, förhoppningsvis blir vi av med förkylningarna snart, så att energin återvänder.

En märklig sak här är att jag känner mig hungrig 24/7. Vet ej vad det beror på.

Planenligt drog vi ut och kollade runt lite igen. Åkte lite hit och lite dit. Samma gamla sug efter ny mobil. Märkligt det där.

Mer hände faktiskt inte idag, man gör helt enkelt inte så mycket när man inte behöver. Vi har ju "hur mycket tid som helst" på oss...

Nu kör vi filmkväll igen, börjar klockan 00.51. Morgondagen kommer att bli innehållsrik, det känner jag på mig.

Hälsning till kalla Sverige : här är det varmt! :D

söndag 10 november 2013

Måndag, förkylning och mopedtur.

Morgonen började i vanlig ordning med sovmorgon. Sedan gick vi ut och käkade frukost på Donken. En riktig höjdarmorgon med andra ord.

Vädret är halvkasst så vi bestämde oss för att hyra mopeder och åka runt lite på ön.

Moped i vänstertrafik, mina tankar kring det har varit i banorna "livsfarligt" och "aldrig", men faktum är att det gick ganska bra. Korsningarna har varit min största oro. Men hur ska man kunna göra fel, när alla kör över till andra sidan? Omöjligt!

Vi brände runt och tittade lite här och där, helt plötsligt hittade vi någon form av höghöjdsbana (äventyrspryl) och insåg att detta är något vi måste testa. Tyvärr så stängde dom skiten när vi kom dit, så det blir morgondagens "att göra".

Istället åkte vi vidare och kikade lite, kom till en mc-shop som vi givetvis gick in och kollade runt i. Så jävla mycket roliga saker att köpa! Hojar och bilar som troligtvis skulle sänka min livslängd med 30-40 år, så det bästa är nog att ge fan i att köpa sånt.

Efter några timmars åkande hamnade vi på det märkligaste köpcentrumet någonsin. Det var sort, rätt snyggt och i princip tomt. Eller "tomt" är väl kanske att överdriva, men 70% av stället var oanvänt. Vi kom på att vi ville gå på bio, för omväxlings skull... ;)
Självklart fanns ingen bio i närheten så vi fick åka till grannstaden. Väl där, var det såklart ett tag till det började någon film, så vi hängde runt där, käkade på Subway (skräll...) och sedan blev det Incidius 2. Godkänd film, men ettan var såklart mycket bättre.

Jag har även idag (kanske inte nämnt det tidigare, men..) varit otroligt sugen på att köpa en ny Tab, men frågan är om det inte är bättre att köpa en laptop och en ny mobil (varför inte en Samsung Galaxy Mega eller Samsung Galaxy Note 8.0?). Frågan kommer förmodligen att kvarstå någon månad till...

Hemresan ifrån bion var allt annat än glamorös; spöregn, kolsvart, kall och vältrafikerad. Jag såg knappt foten framför mig...

Nu, efter förberedelser i "hemmet", ska vi glo på ännu en film. Slumpen avgör tydligen...

Spänningen är olidlig!
Det blev, trumvirvel, Chloe! Säkert en höjdare! ( http://imdb.com/rg/an_share/title/title/tt1352824/ ).

Nu säger jag god natt i förskott och glor på film. Hörs hej!

lördag 9 november 2013

Fredag, bio och bakfylla.

Fredagen innehöll en av de värsta bakfyllorna någonsin - på alla plan. Jag vaknade upp med sprängande huvudvärk, stank som ett as och såg ut som Dee Snyder. Helt fullkomligt bedrövligt, med andra ord.
Innan vi somnade (tror jag) var vi och åt "hotellfrukost". Glamoröst? Nej inte det minsta. Vi var odrägliga, maten var äcklig och jag kände mig uttittad...

Vi konstaterade att en avresa inom de närmsta 15 timmarna bara är att glömma. Dagens uppdrag blev alltså att leta reda på en resebyrå och boka resa i morgon (läs idag, lördag).
I Thailand hade detta varit lika lätt som att hitta ett kycklingspett på Night Market, men nu är vi i Kuala Lumpur, Malaysia. Vi härjade runt, frågade, fick beskrivningar och allt sånt som kan vara till hjälp. Problemet var att ingen sa hur långt vi skulle gå i nämnda riktning, så vi gick och gick...

Efter mycket strul och någon öl senare bestämde vi oss för att ge upp, köpa sprit, gå upp till "hotellet" och supa, för att lämna över ansvaret ang resebokningen till våra framtida jag.
Detta skulle visa sig vara ett riktigt bra beslut.

Vi drack sprit i någon timme, sedan gick vi iväg och satte oss ute med ett gäng sköningar (sminkade och jävliga), några riktigt dryga människor och några som var helt vanliga. Det dök även upp en trubadur, som även körde karaoke, så det utnyttjade vi till fullo. Detta är rum utanför 7eleven. (Det kan vara så att vi dölj upp vid trubaduren...)

Jag är lite suddig på detaljerna, men vi var även in på en club och härjade runt i någon timme. Vid detta skede hade jag förträngt att jag såg ut som själva fan, så självförtroendet var på topp!

Från och med nu flyter alla händelser ihop, så jag hoppar direkt till fyllekäket. Denna bestod av diverse grillade kroppsdelar ifrån kyckling. Det var ben, det var vingar och det var hjärtan mm.. Rekommenderas! Eller? :)

Nu sitter vi på bussen, lagom slitna men inte illamående, på väg till Pualu Penang. Där finns tydligen fina stränder och förhoppningsvis möjlighet till avslappning. Där blir vi kvar ett tag, sedan får vi se vad som händer.

Nu: bussresa och sudoku.

onsdag 6 november 2013

Resa till Kuala Lumpur. Space City, trippelskrapan, ifrånåkt.

Förmiddag, uppdrag City Space Introbar... 

Igår fick vi inte komma upp till detta ställe, för jag och Pontus såg inte tillräckligt representabla ut. Idag tog vi tag i saken och hade med oss ombyte, eftersom det är åt helvete för varmt för att gå runt i stan med jeans en hel dag.

Vi gick runt lite och hamnade till att börja med på Donken, där vi satt i ett par timmar för att fördriva tiden. Eftersom man fryser ihjäl i dessa gallerior så var det riktigt skönt med jeans.

Vi gick så småningom vidare till hissen, som skulle ta oss till våning 70. Förvånansvärt var att sträckan var avklarad på ca 30 sekunder. Sjukt snabb hiss med andra ord.

Väl uppe i baren, slog vi på stort. En vanlig öl, en Guinness och en cola. Storspenderarna hade entreat högsta våningen, och vi märktes.

46 SGD för en Guinness, en Tiger öl och en cola. Som hittat!

Efter någon timme, ett glas var och ett gäng nördiga bilder, var det dags för notan!

Vi såg även en ful hund..

Vi var även upp i den båtformade trippelskrapan, som är ett dyrt hotell med 57 våningar. Vi lyckades ta oss upp i den låsta hissen, tack vare en snäll människa som släppte upp oss med hjälp av sitt kort.

Rundan avslutades med Trocadero och kladdkaka på det "svenska" konditoriet här i Little India.
Nu är det bussresa till KL som står på schemat.

Take care Sverige!

Måste bara dra en snabb update ang gränsen. Bussen stannar, alla jävlar springer till passkontrollen och scanner sina pass. Men jag, Pontus och Louise kunde såklart inte scanna våra pass, så vi fick gå till en manuell station.

Helt plötsligt var vi ensamma, alla var ute i bussen! Vi tog oss igenom och sprang tillbaka till bussen. Klart, tänkte vi. Men så var det såklart inte, vi skulle till ett nytt ställe med väskor och hela skiten. Köa, scanna, kolla papper. När det var klart sprang vi till bussen, som var tom! Alla hade tydligen gått in i affären och handlat, men inte vi! Inget att göra åt, då finns ingen ångest (för att citera Sina..). Nu är vi tillbaka i bussen och om jag förstått det rätt så är vi även utkik Malaysia. Over and out!

Update nr 2: Tankning. Ja, vi stannade alltså på en mack för att bussen behövde tankas. Vi frågade om man hann gå in och köpa något samt gå på toa. Detta var inga problem. Allt gick bra tills vi stod vid ATMen, Pontus strulade med alla knappar och frågor och skit (som vanligt här i Asien). Tillslut fick han ordning på det och det var min tur. När jag står där och härjar med alla frågor, hör jag Pontus säga : "Daniel, bussen är borta!". Jag trodde han skämtade, men när jag såg hans ansiktsuttryck förstod jag att det var sant. Det chaos som uppstår i hjärnan under en sådan situation är svår att förklara. Men för att ge en liten bild av läget : jag och Pontus ensamma på en mack någonstans efter den malaysiska gränsen, min ända tanke var i princip : "snälla Louise, sitt i bussen!", men innerst inne hade jag en känsla av att vi skulle möta henne ute på parkeringen. Så alltså skulle jag, Pontus och Louise vara fast på en mack, långt ifrån Kuala Lumpur våra prylar skulle vara på väg till nämnda stad. Var stannar bussen? Hur får vi tag i våra prylar? Hur tar vi oss till Kuala Lumpur? Hur hittar vi bussen? För att sammanfatta: det är kört! 

Vi hade dock tur, för Louise var på bussen och fick stopp på den, halvvägs ut på påfarten till motorvägen. Känslan när jag såg bussen stanna: obeskrivlig lättnad och glädje! 



tisdag 5 november 2013

Universal Studios Singapore

Idag var jag, Pontus och Louise på Universal Studios för att kolla in vad det handlade om.
För att sammanfatta kan man väl säga att du var rätt bra. Vissa attraktioner var grymt bra, andra var bara värdelösa.
Exempelvis så var Transformers 4D-bio något utöver det vanliga. Man satt i en "bruk" som innehöll rörliga stolar, en stor jävla 3D-duk och ett brutalt ljud. Helt klart topp 5 av fräna saker jag provat. Men kände verkligen G-krafterna när man for upp och ner, höger och vänster, accelererade, bromsade eller snurrade något varv. Alla bör får uppleva detta!

Vi kollade även in Muppets, men detta var väl inget vidare. Orkar inte ens gå in på det. Så varför skriver jag om det? Bra fråga..

Mumien var en jävla berg-och-dalbana i mörker, vilket ställde till det ganska rejält för balanssinnet och gjorde det till en riktigt bra attraktion, I min smak i alla fall. Upp, ner, höger, väster i dålig sikt, ja ni kanske förstår...

Jurassic Park var väl inte bortkastad tid, men heller inget måste. Någon form av flumride med dinosaurier som sprutade vatten kors och tvärs. Man blev blöt, för att uttrycka det milt.

Waterworld, var en teater helt enkelt, med folk som kastar sig kors och tvärs, körde runt på vattenskotrar, sköt med vattenkanoner och sprängde saker. Klart sevärt, det hände saker hela tiden, I princip.

Shrek 5D var väl kanske ingen större hit, men det var rätt välgjort och riktade sig mest sannolikt till en mycket yngre publiken så man får väl ge dom det. Sevärt var det väl överlag.

Till middag käkade vi pizza, vilken var den största besvikelsen hittills på denna resa, fullständigt bortkastade pengar! Mentalt nackskott till "pizzabagaren".

Special Effects by Stephen Spielberg - En rätt grundlig beskrivning av vad som händer när en orkan Kat. 5 träffar New York City - dessutom var det riktigt välgjort, snyggt och intressant.

Vi åkte även någon form av berg-och-dalbana a'la Madagascar, vilken var riktigt jävla skitdålig. Jag ville gå av den, men det gick ju inte. Med största sannolikhet var även denna attraktion riktad till en väldigt mycket yngre publik..

Vi gick även på "konsert", i form av Monsters Rock. Det skulle visa sig vara en upplevelse man helst vill glömma, för det var riktigt pinsamt kasst. Folk som ansåg att dom visade vad rock var för något. Hade jag varit Twisted Sisters-fan, Europe-fan eller varför inte Mötley Crüe-fan, då kanske jag hade tyckt detta var bra. Men i mina ögon var det bara en pinsam jävla blandning av vad dom andlig vara rock. Jag skämdes, av den anledningen att det är mycket möjligt att folk för första gången i sitt liv kommer i kontakt med genren, och då är det detta jävla skit dom får se. Fy fan Universal, FY FAN!

Nu ligger jag här i sängen, med en satans jävla förkylning, möjligtvis feber och är väl medveten om att jag imorgon kväll ska röra mig (eller alla tre) till Kuala Lumpur, med buss. High five på den!
Lika bra att försöka sova bort skiten!

Nästa update kommer igen KL! Take care!

Visst ja, vi avslutade kvällen med en Singapore Sling, på begäran av vår Aussie-broder... :)

Bilder får komma senare...

söndag 3 november 2013

Nattlig funding. 4/11

Ligger här och i princip väntar på Pontus och Louise. Förhoppningsvis får dom tillgång till internet på flygplatsen så att dom kan höra av sig när dom är framme, och förhoppningsvis går tågen så att dom kan komma hit, men som det låter på det jag pratat med här så är det väl inte någon vidare chans på det. Det får då bli taxi för deras del, vilket jag har hört är svindyrt.

Nu till själva funderingen:
Istället för att flyga tillbaka till Thailand, kanske man skulle flyga till Vietnam, för att ta bussen därifrån till Kambodja och sedan vidare upp till Thailand. Då känns det som att man har att göra i några dagar.
Dyrt blir det inte heller, tydligen. Ca 600 bath för hela resan, och då får man ju se en massa också.
Det enda negativa är ändå mitt visum. Riktigt illa att inte tänka igenom det innan jag bokade detta, men skit i det, jag får ju se mer av världen. :)

Hela resan kostar då 540 kr (flyg) och 520 bath (bussar). Då har man ju sett lite av Asien i alla fall.

Som rubriken antyder är detta bara nattliga tankar. Men å andra sidan så var även denna resa till Singapore det, till att börja med.. ;)

Nu får dom ta och dyka upp snart.  Men jag är dessvärre inte hoppfull..

Singapore.

Ja då har man landat i Singapore då. Mitt första intryck vid inflygningen var att detta är en större stad än Bangkok, men jag vet inte riktigt. Sen kom "chocken", flygplatsen är verkligen brutal! Man måste härja med tåg för att ta sig runt och tillslut ta sig fram till tåget som ska ta en in till "stan".

Var i stan ska man åka då? Ja det var ju inte det lättaste att räkna ut, med tanke på att det finns ca 300 stationer här, så jag tänkte att City Hall kändes som ett lämpligt ställe att börja på. Men turligt nog träffade jag på en tjej som informerade om att jag skulle ta mig till ett ställe som heter "Bugis", för där ska det tydligen finnas hostels.

En positiv sak med tågen är att informationen endast går ut på engelska, det tycker jag att SL skulle ta efter.

Strax framme vid Bugis, där hosteljakten börjar. Det känns bra. :)

Bugis var helt fel ställe att vara på tydligen. Det är China Town som gäller. Hittade tillslut, efter en jävla massa gående och frågade mitt i Singapore C, ut till denna del av staden. Lite Gamla Stan-känsla över det.
Ska ut och kolla runt lite nu, efter att ha gjort mig hemmastadd på mitt hostel 5 Foot Way Inn.

Take care!

lördag 2 november 2013

Kvällen i Bangkok.

IJa det blev som jag tänkt : en lugn kväll. Gick och satte mig i baren på D&D in, snackade med lite folk och tog en öl.
Jag var inte ensam om att vara på genomresa, så vi var 4 pers vid ett bord som var mer eller mindre utslagna. Alla på samma våglängd med andra ord, så det var lugnt och skönt.

Klockan är nu 20.20 och jag ligger och glor på tv, för imorgon ska jag upp kl 5.15. Glamoröst och slött som fan att vara backpacker har jag märkt.

Jag drar som sagt till Singapore imorgon, så vi får se vad som händer där. I vilket fall som helst är det skönt att flyga för omväxlings skull. Har varit mycket båt, buss och minibuss den senare tiden.

Som det känns just nu så är detta inte mitt sista besök i Bangkok, är faktiskt lite besviken på mig själv som bokat flyg från Laos till bkk och vidare till Krabi.
Morn vad kan jag göra åt det? Tydligen inte ett skit, så det är bara att leva med det.

Nu är det sovdags! Vi hörs i Singapore! :D

fredag 1 november 2013

Bussresa till Bangkok.

Det första jag vill framföra, det är till alla mammor därute: bara för att ni tycker att ni här världens gulligaste unge, betyder inte det att ni måste hålla på och härja med honom / henne på offentliga platser, istället för att låta honom / henne sova.
Satans jävla kärringar, som sitter och håller en unge vaken i (hittills) 16.5 timme för att den är "så gullig". Fy fan! Ja, jag är på lite dåligt humör atm...

Men finns det något bra med bussresan då? Ja, jag är vip, så att jag har en egen stol! Så jävla skönt! Dessutom ingick middag igårkväll. Vi stannade precis på något ställe mitt i skogen och åt "frukost", som innehöll någon form av senor i något som såg ut som currysås, men dessvärre smakade något annat. Hursomhelst blev jag mätt, så det var väl bra då.

Klockan är nu 9.00 och det är några timmar kvar till bkk. Jag frågade busschauffören och han visade "4", men det återstår väl att se.
Självklart är jag ensam engelsktalande på bussen, så det finns ingen att fråga som kan ge ett svar att lita på. Men, men, jag kommer väl fram när jag kommer fram.

Igårkväll fick vi iallafall se en thaidubbad version av Pacific Rim - kvalitetsrulle på kvalitetsspråk med andra ord! ;)

Klockan är just 12.30, jag kom fram till bkks busstation för ca en timme sedan. För härjade jag runt efter en tuc-tuc, vilket tydligen inte existerar, så det blev taxi. Sa till snubben som stod där att jag ville till D&D Inn på Koh San Road, men han fattade inte ett skit. Som tur var fanns det en thailändare där som kunde lite engelska som kunde berätta var jag ville. Så efter en vansinnesfärd bland miljoner bilar och filer, hamnade vi några kvarter ifrån rätt gata. Good enough, jag gick sista biten och helt plötsligt såg jag skylten! Så nu har jag checkat in och ska hoppa in i duschen en sväng, vilket är välbehövligt efter denna natt.

Med tanke på morgondagens resa blir det en lugn kväll. Får se vad eftermiddagen kommer att innehålla.