Sista kvällen..

Ja sista kvällen avslutades med en redig skiva här på DIO Guest house, innehållande öl, biljard, öl och öl, sedan drog vi vidare till en rooftopbar på andra sidan gatan.
Vi var fem pers som lämnade vårt hostel och det visade sig att vi var lika många gäster i baren.
Men det sket vi fullständigt i, för trubaduren var faktiskt riktigt bra, trots att han var thailändare.

Ju längre kvällen pågick, ju fler folk entrade baren och så småningom gick ännu en bra thailändsk trubadur upp. Högst ovanligt med bra thailändska trubadurer, men här kom det två stycken på samma kväll!

Efter ett obestämt antal timmar släpade vi oss vidare till nästa bar. Dock blev "nästa bar" ingen bar, utan 7-eleven.

Med vad gjorde det? Öl och skitsnack funkar ju faktiskt bättre utan högljudd musik...
Diskussionerna kretsade mycket runt hojar och helt plötsligt entrade även "korv-killen" (en snubbe som sålde korv helt enkelt) konversationen. Han var tydligen någon sponsrad amerikansk badass-stuntförare, som enl honom själv bara sålde korv här för att "han ville".. Han levde helt klart drömlivet, om det var sant det han sa, dvs.

Efter att vi tryckt i oss ett antal kokta korvar kände jag att det var dags för mig att bege mig hemåt. Sagt och gjort, jag gick hem.
Dock hade jag 3 pers i släptåg som ville spela biljard, jag har lite dålig koll på klockslaget men jag har på känn att det var rätt sent. Men ingen fara på taket, hos mig var det drag, så vi spelade några rundor och sedan var det sovdags.

Allt som allt måste jag säga att det blev en värdig avslutning på en grymt läro- och upplevelserik resa.
Jag ångrar egentligen ingenting, är dock lite missnöjd på mig själv över att jag flängde runt så mycket i början. Korta stopp på många platser innebär mycket tid i buss och mindre tid för upplevelser, men å andra sidan har spontanresorna oftast slutat med något bra.

Nu är det egentligen bara för min del att tacka för visat intresse, packa ihop mina prylar och invänta morgondagens hemresa.

Återstår att se om det blir en Australientripp till hösten kanske, men just nu är jag rätt nöjd med mitt resande för ett tag framöver.

Vi ses i Sverige!

Upplopp och demonstrationer (??)

Ja, nu är jag alltså i Bangkok och här är det tydligen ett jävla liv på invånarna. Folk som hatar regeringen och folk som hatar folk som hatar regeringen (diktaturen) , typ..
Folk som eftersträvar demokrati och deras motståndare, kan man väl alltså anta. 

Jag har inte märkt av något av detta eftersom jag håller mig runt Kohsan Road. Här är det till största delen turister och oss skiter väl både regeringen och rödskjortorna i.

Så i "mina kvarter" är allt som vanligt, med andra ord : det är sjukt mycket turister, försäljare och diverse annat suspekt folk.
Jag håller mig rätt lugn när det gäller alkoholkonsumtionen här i bkk, inte av någon speciell anledning, utan mest för att jag har varit slö.

Hur bor jag här i Bangkok då? Jo i ett trevligt dorm med väggar tjocka som plywood och precis vid allt liv på Kohsan. Men jag har bott värre, mitt nuvarande golv är inte taket till en krog, vilket det en gång var. Mitt nuvarande golv är dock tak till en bar, men därifrån hörs inte ett skit, eftersom ljudet (om det finns något där nere) överröstas av gatan utanför.

I morgon ska jag, på Andreas uppmaning, åka in till Shiam Square och kolla läget. Förhoppningsvis är det lugnt då, men i värsta fall får jag väl helt enkelt åka tillbaka till Kohsan Road på en gång.

Angående demonstrationerna :
Hur länge kan folk orka hålla på? I Sverige är det väl 5-6 timmar, en gång / år (1 maj)? Men man får väl anta att större delen av världen är lite mer sugna på förändring, eller i alla fall bättre på att visa sitt missnöje, än vad vi svenskar är uppfostrade till.

Självkart är det väl nästan dagligen några pajasar som står på plattan och skriker att arbetslösa ska få mer pengar, eller att folk inte ska köpa pälsar och kött eller sluta fiska i Östersjön. Visst dom har ett budskap, men ingen som möjligtvis skulle kunna göra skillnad lyssnar.

Här står dom tydligen och gapar och skriker dygnet runt, så man måste väl ge dom cred, eller?

Hur som helst, när man ändå är här kan man väl lika gärna kolla till stämningen. Såg tidigare på Instagram att två av mina tidigare Hostelpolare var vid Shiam Square tidigare idag och dom lever fortfarande. Så jag tror det är lugnt.

Nu är det sovdags för herr Bergman.
Update om morgondagen kommer troligtvis imorgonkväll.

Take care!

Sista kvällen i Ao Nang.

Ja då var det sovdags för sista gången i Ao Nang, Krabi då.
Dagen bestod av slöande och avsked av morsan, Lars, Mia och Anders. När dom hade åkt till flyget gick jag hem och skulle bara vila. Men istället blev jag sittande ett tag med en Vågbrobo, närmare bestämt Leffa Jonsson på baren mitt emot mitt dorm.

Några öl, en timme och träningsvärk i hörselgångarna bestämde jag mig för att det var dags att sova. Nu har det gått 3 timmar sedan detta beslut och än har igen sömn infunnit sig.
Men det är ingen fara på taket! I morgon är det resa till Bangkok som gäller.

Vad händer där då? Jo möjligtvis fortsatt resa med tåg upp till norra Thailand. Men inget är bestämt.

Tiden här har varit härlig, med många öl, god mat och mycket strandhäng. Självklart känns det lite vemodigt att börja röra sig hemåt, men det är som det är. Trasig bil och 30årsfest väntar... 50% av det känns i alla fall roligt.

Nu ska jag stänga av luren och sova i några timmar så jag orkar åka till bkk imorgon. Rödskjortor, beware! ;)

Gott nytt år!

Ja då var det nyårsafton då. Vad händer idag då? Jo vi ska iväg till någon svensk restaurang ikväll och äta nyårsbuffé. "Åka till Thailand och äta svensk mat?!", ja faktiskt. :)

Tråkigt nog är det mulet idag här i bergen, så alla är lite slöa. Jag funderar på att ta mig en öl, för att vakna till lite efter gårdagens quiz-ölande. Tolka mig rätt - vi drack bara lite, men man blir fotfarande lite seg av öl.

Hur känns det att fira nyår utan snö och kyla då? Jag har ju i och för sig inte gjort det än, men jag har en bra känsla inför, så att säga. Ingen risk för att man ska frysa ihjäl eller liknande - klockrent.

Har fotfarande bara ett kasst 3G-internet, vilket innebär att bilder är uteslutna. Men ifrån mig här i Thailand (än en gång) : Gott nytt år!

En vecka senare. På Koh Samui.

Jaha, god jul och gott nytt år då!
Nu har jag tagit mig till Koh Samui och här ska jag bo några dagar. Morsan, Lars, Mia och Anders är på besök. Resan hit var en av de bättre resorna måste jag säga, trots en skrotbuss och en jävla sjögång.

Vad händer här då? Jo, det är ju upp tidigt som gäller (karpe diem?) och sedan ska man ligga på stranden. Personligen tycker jag det har blivit kallt helt plötsligt, så det är ju tjatigt.
Jag hamnade på ett drygt gångavstånd till morsan och c/o's boende men Pontus och Louise bor på andra sidan ön, om jag förstått det rätt.

Tror inte det finns några specifika planer för framtiden, men vi har snackat lite om Fullmoon Party på nyårsafton, men skon klämmer vid boendet...

Nu är klockan 10.10 och jag ska vara hos dem vid 10.30, så det är lika bra att röra på sig!

Allt blir till vardag... Strandhäng och avsked.

Ja, så ligger det väl till. Jag önskar ibland att jag hade en massa att spännande att skriva om varje dag. Men verkligenheten är inte sådan. Att skriva om vardagliga saker som att "jag låg på stranden", "jag drack öl", "vi gjorde bla, bla, bla", det känns inte värdigt, för jag själv skulle inte orka med att läsa om samma sak dag ut och dag in.
Därför följer här en liten sammanfattning av den senaste tiden.

Den senaste tiden har jag haft det riktigt bra, turistiskt bra. Jag har varit lagom turistisk med Björn och Chrille, jag har umgåtts med Pontus, Louise, Erik och Emilia (Björn och Chrille också inräknade) under diverse aktiviteter, mestadels strandhäng, men det är väl i princip därför jag är här (dvs för att hänga på stranden).
Några dagar har jag spenderat själv på stranden, ovetandes att delar av gänget legat en bit bort, medan Chrille och Björn varit ute på diverse utflykter.
Att ligga själv på en strand har helt klart sina fördelar, men lika självklart sina nackdelar...

Men nu vill jag skippa fördelar och nackdelar, jag går rakt in på delar...
Ikväll hade vi något av en avskedsfest för Björn och Chrille. Den bestod av lite sång, lite dans och lite naket.. Nej nu ljög jag!
Vi körde en standardmiddag på Two Chefs, vilken var riktigt trevlig. Fyllan uteblev eftersom dom (Björn och Chrille) ska flyga tidigt.

Dagen spenderade vi på Kamala Beach, med Roger, Ingrid, Anna, Micke, Hektor, Vigge. Vilka är då dessa? Jo, Roger är pappa Styf, Ingrid är hans sambo, Micke är hennes son, Anna är Mickes sambo, Hektor och Vigge är deras sönder.

Vad finns det att säga om dem då? Jo, väldigt mycket. Det är ett väldigt trevligt gäng och jag hoppas att jag kommer att se mer av dem när jag kommer hem till Sverige igen. Dom är väldigt gästvänliga och bjuder verkligen på sig själva. Om någon av er läser detta : tack för ett gång oförglömliga dagar!

Strandhänget bestod idag, liksom många andra dagar, av några timmars sömn, lite kastande av boll, diverse flygturer och crashlandningar (flygplanslek i vattnet) med Hektor och Vigge, öl och mat. Dvs kvalitetstid deluxe!

Nu är klockan 02.26, jag har läst klart första och andra kapitlet av Jonathan Troppers "Konsten att tala med en änkling" (har du missat honom? Köp/låna och läs!) , så nu säger jag "god natt".

Btw, jag ber om ursäkt å min mobilkameras vägnar...

Budda och bad.

Tror det är varmaste dagen på länge idag, då bestämde vi oss för att åka upp och kolla in Buddhastatyn. Tuc-tuc och gång, sjukt varmt. Men vilket jävla bygge! Riktigt imponerande om du frågar mig.

Igår fyllde Björn år, så det firades med mat och dryck. Ärligt talat så var drickandet relativt lugnt och kvällen avslutades i skaplig tid.

Nu är vi nyss hemkomna från stranden. För mycket vågor för att orka vara där så länge. Byter ut vågorna mot poolen nu.. :D

Take care!

En rejäl bakfylla och surfing.

Anledningen till den dåliga uppdateringen de senaste dagarna är enkel; jag har legat på en strand och vilat, i princip. Känns onödigt att skriva om sånt..

Imorse vaknade vid en ogiven tid, då min telefon legat på laddning sedan urminnes tider. Mådde som en påse skit, efter gårdagens utgång som bestod av öl, sprit och disco. Jag måste säga att jag saknat discon (låter jävligt 80tal detta men skit i det..). Jag röjde på bra nog, Christian var lite segstartad men kom igång så småningom och Björn hängde på för allt vad knäna pallade, och det var bra nog mycket det.

Nu är det ju tyvärr så att ration killar:tjejer såg ut lite på följande vis, 15:1, så det var väl lite knas. DJen var ruggigt bra och körde sköna låtar hela kvällen.
Hemkomst kan placeras runt 3-5 skulle jag tro..

Åter till uppvaknandet : jag släpade mig upp och vi drog iväg för att testa surfing, eller tanken var att dom skulle testa och jag skulle slöa. Men så blev inte fallet. Även jag hyrde en bräda och ångrar inte en sekund att jag gjorde det, för fy fan vad roligt det var! Jobbigt och ibland smärtsamt, men vansinnigt roligt!

Känslan när man prickar en fin våg och får upp hastigheten, den är svår att beskriva. Självklart var man inget proffs så här först gången , men alla åkte och det gick långt över förväntan (enl mig i alla fall).

Klockan är nu 17.00 och jag ligger hemma och vilar lite, för att så småningom orka med några fler timmars vakenhet och ett restaurangbesök.
Förhoppningsvis så stannar kvällen vid just ett restaurangbesök och en tidig kväller väntar, jag tror nämligen att jag är i behov av det. Men det är långt kvar av denna dag, så det visar sig senare om jag lyckades.

Ha det fint, det ska jag i alla fall .

Hänger runt.

Ja nu för tiden hänger jag med Christian och Styfen i Karon.
Vad händer här då? Vi badar en hel del, vilket fanimej är på tiden. Vädret är dessutom klockrent. Stålande sol och stackmoln. Eller vad vet jag vad de kallas , små moln som knappt täcker solen då de hamnar framför.

Idag är vi på Kata Beach för pappa Styf (Roger) med sambo bor här, så vi dricker lite öl och snackar skit med dem.
Här på Kata är det även begränsat med maneter och seabugs, vilket är så jävla skönt. Klar fördel jämfört med Karon.
Finns det några planer framöver då? Det är snack om diverse utflykter kors och tvärs, men jag får se hur det blir med det för min del.

Jag blir nog kvar här med Christian och Björn tills dom drar tillbaka till Sverige, men inget är skrivet i sten (som vanligt för min del).

Nu börjar det helt klart bli för varmt för att sitta här, så det är dags för ett dopp!

Take care!

Kungens födelsedag. (Kolla www.google.com/+danielbergman för bilder.

Igår var det tydligen kungens födelsedag.
Hur firades detta? Jo med en fest på mitt hotell, vilken innefattade mig och 7 Thaibrudar. Utöver det så var hela stan full av fyrverkerier och folk som härjade runt. Vi gjorde alla möjliga olika saker vid baren, tände ljus, sjöng nationalsången, skålade med något jag inte kan uttala och någon höll ett tal (på thai såklart). Jag försökte hänga med i svängarna så gott jag kunde, vilket uppenbarligen uppskattades. Baren var stängd, så det gick inte att köpa något, men "märkligt nog" tog aldrig ölen slut...

Det tog aldrig slut på bjudrierna ifrån "barens" sida ikväll. Riktigt trevligt med andra ord. Sen helt plötsligt skulle vi åka till Kata Beach, för det var där den stora festen hölls. Så jag satte mig i en tuc-tuc med "mina" 5 thaibrudar och förväntade mig inget större festarrangemang. Men jävlar vad fel jag hade!

Med 300 bath på fickan anländer jag till ett satans jävla beachparty med en väldans massa thailändare, och jag...
Så jag härjade runt med den i någon timme tills det helt plötsligt glider fram en gubbe i 50årsåldern och börjar snacka svenska med mig. Och tur för mig var det, för han var "rik" och jag var fattig. Han beställde in "behållare" (en innehåller ca 5-7 liter öl) efter behållare med öl och var bara glad över att få bjuda någon annan än thailändskor.

Nu ligger jag hemma i sängen och konstaterar att klockan är 00.30. Jag trodde faktiskt att den var närmare 3, men jag gav tyvärr vika för två efterhängsna brudar ifrån grannbaren som var trötta och ville hem. Själv hade jag kunnat varit kvar i någon timme till, men eftersom jag trodde det var sent så åkte vi tillbaka.

Ingen fara med det egentligen eftersom jag kommer att vakna upp imorgon och vara frisk och fri från bakfylla.
Till saken hör även att Styfen och Christian landar vid halv 5 inatt, så imorgon kväll kan det mycket väl bli utgång med dem, så det faktum att jag kommer att vara utvilad är absolut inget negativt.

Nu är det som sagt sängen som gäller, så god natt gott folk!

Och grattis Gummiboll!

Tillbaka i Thailand.

Taxi, båt, taxi, buss...
Nu är jag tillbaka i Thailand igen. Och vad hände vid passkontrollen? Jo, dom ändrade tydligen reglerna för inresor till Thailand nu i november. Vad innebar detta för mig? Jo - 60 dagars visum eftersom jag kom in med båt! Ha! Aren't I the lucky one? (felciterat...)
60 dagar innebär alltså typ 29 januari, om inte mitt huvud blivit lämnat på Langkawi förstås (ingen skräll kanske, om så vore fallet).

Jag hade på känn att det skulle lösa sig, det brukar ju alltid göra det på något vis.
Nu sitter jag i en fullpackad buss som (vad jag förstått) åker genom varje jävla förort och storstad på vägen upp till Phuket. Känns som att karman hann ikapp, så fort jag klev igenom passkontrollen, men det vänder nog snart igen.

Jag har alltså inte sovit ett skit i natt så (nu går vi över till dåtid), jag har suttit på den där jävla bussen och varit helt slut. Men eftersom bussarna är så jävla obekväma så blev det ingen som helst vila.

Väl framme i Phuket hade jag såklart igen som helst aning om var jag skulle, så jag frågade runt bland taximopeder och - bilar för att få ett bra pris. 800 bath med taxi in till Karon, spontan reaktion : Aldrig!
Så jag tog en moped för 350 istället, vilket jag ångrar bittert. Efter 10 minuters färd började det spöregna! Tänk att Atlanten ramlar ner ifrån himlen... Vilket resulterade i en tilltagande oro över min mobiltelefon som jag hade i fickan. Vi stannade efter vägen och drog på oss regnskydd, så jag stoppade ner mobilen i ryggsäcken utan att se efter om den funkade.. En hårresande resa, på många vis! Kolsvart, spöregn, rusningstrafik och svinkallt (eftersom jag var blöt).
Efter en resa på ytterligare 30 min kom vi fram till "stan". Han släppte av mig på någon hotel-/hostelgata, där jag gick i 5 minuter, sen gav jag upp och gick in på ett hotell.

Så det blev inget billigt hostel ikväll, det blev ett rum för 800 bath, men jag kände att jag var värd det efter denna dag...

Tyvärr blir det inga bilder, kolla krisresa @ Instagram. Blogger vill inte ladda upp bilder när det är så här dålig lina.

Mopedtur till paradiset.

Det har inte hänt så mycket mer än vanligt. Vi har bränt runt med mopederna, kikat på lite allt möjligt, bla Black Sand Beach vilket var vad det låter som ; en strand med mörk sand. Bästa stället hittade vi i "skogen", det var vattenfall och klippor att hoppa ifrån.

Ett gäng apor som skrämmer livet ur oss (eller mig i alla fall), på en av badplatserna. Men enligt lokalbefolkningen är aporna mer rädda för oss än vad vi är för dem.

Mer spännande än så blir det inte, nu är det käk som gäller. Trött som bara fan, rätt logiskt med tanke på värmen, badandet och körandet.

Äventyrssöndag

Vaknade upp bakfull, i vanlig ordning. Varför? Jo för att vi var på Sun bar igår. Det var helt ok, mycket folk och bra musik. Musiken bestod av diverse rock och pop, framfört av ett lokalt (?) coverband. Efter ett gäng öl släpade vi oss till Donken och åt alldeles för mycket mat, som vanligt. Magsmärtorna tilltog rejält efter min sista burgare med strips, och det var såklart beställning nummer två och var endast pga cravings. Jag tog mig så småningom hem och skulle sova, men jag hann inte vara hemma överdrivet länge innan Pontus, Louise och våra vänner kom hem. Dom skulle sova hos oss, för deras nyckel var borta. Så helt plötsligt var vi 6 pers o vårt lilla rum, men det funkade det också.

Vi funderade ett tag på vad som skulle ske under dagen så efter ett tag bestämde vi oss för att hyra mopeder. Så vi drog iväg, 6 pers och tre moppar.

Vi åkte till någon form av bergskedja med vattenfall och bassänger. Riktigt skönt badvatten, så där blev vi kvar ett tag och lekte. "Bergsklättring" I forsande vatten, riktigt roligt med andra ord.

Sen drog vi till en by med en bergsbana som skulle ta oss upp på Mount Machinchang. Självklart hamnade vi i en till synes oändlig kö.

Väl i "buren" gjorde höjdrädslan sig påmind. Skakigt, högt och till viss del väldigt brant. Att flera av oss hade höjdskräck gjorde inte saken bättre.

Uppe på höjden var du väl snyggt, men vet inte riktigt om det var värt väntan, men å andra sidan, hade jag inte åkt dit så hade jag självklart trott att jag missat något fantastiskt.

När det började närma sig kväller och mörker åkte vi tillbaka mot vårt hem, men det blev pitstop för käk och sedan 6D-bio. Bion var en berg-och-dalbana bland spindlar och knasiga prylar.

Nu är vi mätta och belåtna, så vi avslutar kvällen med kortspel.

Några "gamla" bilder.

Ifrån den öde ön Perhentian...

Langkawi

Igår morse, (tisdag) kom vi äntligen fram till Langkawi, efter en helt värdelös resa. Det verkar helt klart som att rasism är en vida utbredd filosofi inom bussnäringen. Vi får alltid sitta längst bak i bussen och dessa stolar går inte att fälla ryggstöden på, för bakom ligger andrechauffören och sover.
Detta innebär alltså 10-15 timmar i upprätt läge. Det säger sig självt hur man mår efter en sån resa..

När vi väl kom till ön, efter en båtresa på någon timme, tog vi en taxi och åkte till "Longbeach", vilket vi insett är helt fel. Vi är i Kampung Lubok Buaya, enligt Google Earth..

Vi är mer eller mindre förkylda alla tre, vilket vi beskyller bussresorna för. Dom kör stenhårt på att ha ACn på lägsta möjliga temperatur och man kan inte stänga av fläkten i taket.

Tillbaka till gårdagen : det var riktigt varmt och soligt, så vi spenderade dagen på stranden. Rätt händelselös dag i övrigt, vilket var riktigt skönt eftersom alla tre var slitna efter resan. Vi tog helt sonika en välförtjänt vilodag.

Igårkväll var både Pontus och Louise (supersweet.blogg.se) slitna pga förkylning, så jag satt ute på altanen och drack lite whiskey och snackade med grannarna.

Nu är det onsdag morgon och klockan närmar sig 10. Frukosten är avklarad men vädret är lite tråkigt, vilket det tydligen är varje morgon, så nu blir det lite chill i någon timme, kanske leta upp en laptop jag kan köpa (om det finns någon billig).

Over and out!

(bilden är tagen 10.06..)

En öde ö.

Nu har vi varit på Perhentian i två dagar. Vi sökte efter en lugn plats att ta igen oss på ett tag, vilket vi definitivt fick. Vi blev varnade på vägen hit av The locals, de sa att det var VÄLDIGT lugnt här och att det knappt var några människor på ön. Toppen, tänkte vi! Dit åker vi och vilar oss i några dagar.

När vi väl kom hit, efter buss - och båttur på ett antal timmar, insåg vi ganska omgående vad varningarna grundades på. Det var i princip stendött!

Vad som finns här är lite personal, ett par och någon ensam stackars tjej. Jag kan ha missat att räkna med någon..

Det finns ingen öl, en restaurang med en till 90% struken meny, ett överflöd av myggor och lite ödlor...

Det var allt. Nu är det sovdags! Mer uppdatering imorgon kanske.

Onsdag, höghöjdsbana med höjdskräck.

Idag åkte vi till ett "äventyrsland". Linbanor, stockar i luften med mera. Riktigt roliga aktiviteter. Jag fick tyvärr en fullständig blockad i skallen när jag skulle ner ifrån ett träd. Jag vågade helt enkelt inte släppa. Han som jobbade på stationen blev förbannad, Pontus och Louise stod och skrattade... Riktigt festligt.

Något mer spektakulärt än det hände väl inte. Men allt kändes otroligt jobbigt i värmen och fukten.

Pontus och Louise klarade helt klart höjderna bättre än mig. Tror inte man kan "träna bort" höjdskräck, det är nog bara det att man lär sig att leva med det.

Ett stort minus på anläggningen var att det var väldigt mycket folk, så köerna var väl inte roligaste. Men vi tog oss igenom och alla överlevde. :D

Nu är det dusch, rast och vila på stället som gäller. Sedan blir det käk och bokning av resa ifrån det här stället. Var? Jag har beslutsångest, känns som att Langkawi blir nästa mål, kanske med några delmål innan dess, det visar sig... 

http://supersweet.blogg.se

Måndag, förkylning och mopedtur.

Morgonen började i vanlig ordning med sovmorgon. Sedan gick vi ut och käkade frukost på Donken. En riktig höjdarmorgon med andra ord.

Vädret är halvkasst så vi bestämde oss för att hyra mopeder och åka runt lite på ön.

Moped i vänstertrafik, mina tankar kring det har varit i banorna "livsfarligt" och "aldrig", men faktum är att det gick ganska bra. Korsningarna har varit min största oro. Men hur ska man kunna göra fel, när alla kör över till andra sidan? Omöjligt!

Vi brände runt och tittade lite här och där, helt plötsligt hittade vi någon form av höghöjdsbana (äventyrspryl) och insåg att detta är något vi måste testa. Tyvärr så stängde dom skiten när vi kom dit, så det blir morgondagens "att göra".

Istället åkte vi vidare och kikade lite, kom till en mc-shop som vi givetvis gick in och kollade runt i. Så jävla mycket roliga saker att köpa! Hojar och bilar som troligtvis skulle sänka min livslängd med 30-40 år, så det bästa är nog att ge fan i att köpa sånt.

Efter några timmars åkande hamnade vi på det märkligaste köpcentrumet någonsin. Det var sort, rätt snyggt och i princip tomt. Eller "tomt" är väl kanske att överdriva, men 70% av stället var oanvänt. Vi kom på att vi ville gå på bio, för omväxlings skull... ;)
Självklart fanns ingen bio i närheten så vi fick åka till grannstaden. Väl där, var det såklart ett tag till det började någon film, så vi hängde runt där, käkade på Subway (skräll...) och sedan blev det Incidius 2. Godkänd film, men ettan var såklart mycket bättre.

Jag har även idag (kanske inte nämnt det tidigare, men..) varit otroligt sugen på att köpa en ny Tab, men frågan är om det inte är bättre att köpa en laptop och en ny mobil (varför inte en Samsung Galaxy Mega eller Samsung Galaxy Note 8.0?). Frågan kommer förmodligen att kvarstå någon månad till...

Hemresan ifrån bion var allt annat än glamorös; spöregn, kolsvart, kall och vältrafikerad. Jag såg knappt foten framför mig...

Nu, efter förberedelser i "hemmet", ska vi glo på ännu en film. Slumpen avgör tydligen...

Spänningen är olidlig!
Det blev, trumvirvel, Chloe! Säkert en höjdare! ( http://imdb.com/rg/an_share/title/title/tt1352824/ ).

Nu säger jag god natt i förskott och glor på film. Hörs hej!

Universal Studios Singapore

Idag var jag, Pontus och Louise på Universal Studios för att kolla in vad det handlade om.
För att sammanfatta kan man väl säga att du var rätt bra. Vissa attraktioner var grymt bra, andra var bara värdelösa.
Exempelvis så var Transformers 4D-bio något utöver det vanliga. Man satt i en "bruk" som innehöll rörliga stolar, en stor jävla 3D-duk och ett brutalt ljud. Helt klart topp 5 av fräna saker jag provat. Men kände verkligen G-krafterna när man for upp och ner, höger och vänster, accelererade, bromsade eller snurrade något varv. Alla bör får uppleva detta!

Vi kollade även in Muppets, men detta var väl inget vidare. Orkar inte ens gå in på det. Så varför skriver jag om det? Bra fråga..

Mumien var en jävla berg-och-dalbana i mörker, vilket ställde till det ganska rejält för balanssinnet och gjorde det till en riktigt bra attraktion, I min smak i alla fall. Upp, ner, höger, väster i dålig sikt, ja ni kanske förstår...

Jurassic Park var väl inte bortkastad tid, men heller inget måste. Någon form av flumride med dinosaurier som sprutade vatten kors och tvärs. Man blev blöt, för att uttrycka det milt.

Waterworld, var en teater helt enkelt, med folk som kastar sig kors och tvärs, körde runt på vattenskotrar, sköt med vattenkanoner och sprängde saker. Klart sevärt, det hände saker hela tiden, I princip.

Shrek 5D var väl kanske ingen större hit, men det var rätt välgjort och riktade sig mest sannolikt till en mycket yngre publiken så man får väl ge dom det. Sevärt var det väl överlag.

Till middag käkade vi pizza, vilken var den största besvikelsen hittills på denna resa, fullständigt bortkastade pengar! Mentalt nackskott till "pizzabagaren".

Special Effects by Stephen Spielberg - En rätt grundlig beskrivning av vad som händer när en orkan Kat. 5 träffar New York City - dessutom var det riktigt välgjort, snyggt och intressant.

Vi åkte även någon form av berg-och-dalbana a'la Madagascar, vilken var riktigt jävla skitdålig. Jag ville gå av den, men det gick ju inte. Med största sannolikhet var även denna attraktion riktad till en väldigt mycket yngre publik..

Vi gick även på "konsert", i form av Monsters Rock. Det skulle visa sig vara en upplevelse man helst vill glömma, för det var riktigt pinsamt kasst. Folk som ansåg att dom visade vad rock var för något. Hade jag varit Twisted Sisters-fan, Europe-fan eller varför inte Mötley Crüe-fan, då kanske jag hade tyckt detta var bra. Men i mina ögon var det bara en pinsam jävla blandning av vad dom andlig vara rock. Jag skämdes, av den anledningen att det är mycket möjligt att folk för första gången i sitt liv kommer i kontakt med genren, och då är det detta jävla skit dom får se. Fy fan Universal, FY FAN!

Nu ligger jag här i sängen, med en satans jävla förkylning, möjligtvis feber och är väl medveten om att jag imorgon kväll ska röra mig (eller alla tre) till Kuala Lumpur, med buss. High five på den!
Lika bra att försöka sova bort skiten!

Nästa update kommer igen KL! Take care!

Visst ja, vi avslutade kvällen med en Singapore Sling, på begäran av vår Aussie-broder... :)

Bilder får komma senare...

Måndagen i bilder.