tisdag 22 oktober 2013

06.00, klockan ringer.

Vaknar med ett vettskrämt ryck av att mitt jävla alarm drar igång! Första tanken är : vad fan är det som händer?! Har inte jag semester? Sen slår det mig : jag ska ju resa vidare. När fan ska man få sova ut ordentligt då? Gjorde i och för sig det igår, men jag just nu känns det som att det var länge sedan.

Så vad tar jag vägen denna gång? Jo det blir Koh Li Pe, vilket tydligen är en lugn ö med fina stränder. Jag känner instinktivt att detta är precis vad jag behöver, så ärligt talat har jag inget emot att klockan ringde så tidigt. Det känns bara lite jävligt att ännu en dag ska gå åt till resande.

Så vad kommer att hända på mitt nästa stopp då? Jo, förhoppningsvis inte mycket alls. Jag ser bara fram emot en strand att ligga på och bara lugn och ro, inget festande, bara vila och mat. Nu ser det ut som att det är någon pensionärer som skrivit det där, det ser jag till och med själv. Till mitt försvar vill jag då säga att jag känner mig som en pensionär, FORTFARANDE efter Fullmoon.
Jag har alltså förtjänat denna känsla och detta "event".

Check out! Jag ska betala 280 bath, har lämnat en deposition på 150, lämnar en tusenlapp. Detta blir självklart problem, för thailändarna lär sig tydligen inte matte. Många kalkyleringar senare, får jag en jävla massa 50-lappar, 20-lappar och mynt. Fan vad jag hatar mynt! Så jävla äckligt!

Så, klockan är 7.00, är min pick-up här? Nej självklart inte! Bara att vänta då, utan frukost för allt är stängt!
Får se hur detta går...
07.10, minibussen anländer! Bara att luta sig tillbaka igen och förbereda sig på detta spektakel till event, än en gång!

Random låt spelas: Thin Lizzy - Dancing in the moonlight. Sweet!
Men nu snackar vi road trip: Journey - Don't stop believin'

Random quote : youth is like diamonds laying in the sun, and diamonds are forever.

---
Framme vid färjan, då ska man självklart betala för att gå ut på piren.
Allt kostar pengar i detta land. Betalar man en resa från punkt A till punkt B, då kan man ge sig fan på att det blir mer kostnader efter vägen.
Men nu står jag här i alla fall. Ska tydligen åka Thailands äldsta speed boat. Så den kanske inte är så snabb, trots allt.
Folk härjar som vanligt om väskor kors och tvärs, nya biljetter (som växlas in mot den ursprungliga).

Som tur är, så är det fortfarande mulet och tråkigt väder. Hatar att resa när det är soligt.
Förhoppningsvis blir det bättre i morgon, när jag har tänkt ligga på stranden och slöa.

Nu sitter jag alltså här på båten, tydligen var biljetterna numrerade, för att vi skulle veta var ens sittplats var. Jag lade inget nummer på minnet, satt mig bara på en plats och se på fan : det var rätt plats till och med!
Trots allt kaos och ståhej lyckas varenda gång hamna på rätt plats, på rätt tid. Helt jävla otroligt!

Har ingen sin helst aning om hur länge jag ska sitta här, men skit i det! I'm on a boat!
Dessutom dånar Skrillex - Scary monsters i lurarna. All good!

Men sen ska man självklart betala 70 Bath för att ta sig in till ön via longtail. Detta jävla land....

Stannade på stranden i en timme och drack en öl och vatten, för att lugna nerverna. Nu kvarstår två frågor :
1. Var ska jag bo?
2. Finns det någon atm på denna ö? (Jag har 2690 bath på mig...)

Detta kan sluta precis hur som helst!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar