För er som inte varit i Asien (med det påstår jag inte att jag är berest på något vis) som backpacker, men kanske funderar på att prova på ett sådant liv, vill jag förbereda er / dig på vad transporten mellan olika destinationer kan innebära.
Allt börjar vanligtvis med att en van kommer ca 20-30 minuter senare än avtalad tid. Chauffören hivar in dina väskor i den redan, till synes, fulla bilen. Sedan är det gasen i botten som gäller på småvägar inne bland försäljare, turister, andra bilar och miljoner hundar.
Föreställ dig Gamla stan och en minibuss på dess gator, som bokstavligt talat flyger ut för backarna.
Jag anser att det är bara rena turen att ingen blir skadad / dödad.
Bussen är, som jag tidigare nämnt, till synes full med passagerare och väskor, men detta är inget som stoppar chauffören att stanna och ta upp ytterligare två passagerare med tillhörande packning.
Som sagt är han redan försenad, så nu är det gasen i botten som gäller till färjan eller nästa buss.
Vi antar att det är en större buss som ska ta dig till din färja. Då kommer följande ske, i princip : Bilen anländer till bussen, där det står ett gäng thailändare och i princip hoppar för att dom ligger efter. Dessa människor sliter ut all packning och den hivas in i bussen, alternativt till dig så att du får "springa" till bussen och lämna över väskorna till nästa stressade "inpackare".
Du får även visa din biljett, för andra, kanske tredje gången, beroende på hur många som jobbade vid första påstigningen.
Det är i detta ögonblick, för min del i alla fall, som det börjar kännas som att något har ramlat ur din väska på vägen. Men detta är inget att göra åt, det är bara att hoppas på det bästa och gå in i bussen.
Denna busschaufför är också försenad, så även han kör som en galning för att försöka ta igen förlorad tid.
Nu känner du att du kan slappna av lite, eftersom du är på den stora bussen. Detta är oftast inte sant, för någon gång under resan kommer det dyka upp någon som vill se din biljett och byta ut den mot ett klistermärke, så var ligger biljetten? Detta är oftast ingen lugn människa, även om man kan anta att det bör vara det eftersom du är på en buss och inte kan komma av förens den stannar. Du stressar fram biljetten och får ett nytt klistermärke. Nu är det väl ändå slut med biljetter och klistermärken? Nej troligtvis inte, för på nästa ställe får du byta ut klistermärket emot endra en ny biljett eller ett nytt klistermärke, beroende på var du ska vid nästa byte.
Så här håller det alltså på, hela tiden. Väl framme vid destinationen, är jag alltid lika förvånad över att allt är kvar och jag verkligen har lyckats komma dit.
Apropå "komma dit": väl på plats vid "slutdestinationen", står det 20 - 30 försäljare som hojtar om olika hotell och hostels, så har man inget bokat gäller det att hålla sig lugn, tacka nej och leta sig så långt bak som möjligt, för att förhoppningsvis hitta en laid back chaffis som kan ta dig till ett vettigt ställe.
Men allt kommer att lösa sig, klarar JAG av det, då gör fanimej vem som helst det...
Detta är för övrigt hur mina 12 senaste timmar har sett ut. Men nu sitter jag och smälter frukosten, klockan 10.25, måndag morgon. Nu håller jag tummarna för en säng på Pak-up, så jag kan vila i ett dygn för att sedan ta mig till Ko Li Pe, alltså har jag ytterligare några buss- och båtbyten framför mig denna vecka...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar